Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka
Visa undermeny Dölj undermeny

Affärstjänster och industri - en viktig symbios

Ryktet om den svenska industrins död är betydligt överdrivet. Tvärtom står den sig väl i en internationell jämförelse, och lever i effektiv symbios med tjänstesektorn. Den slutsatsen drar Business Swedens chefekonom Mauro Gozzo i en ny rapport om strukturella förhållanden av betydelse för industrins konkurrenskraft.

En ökad produktivitet och därmed minskad sysselsättning inom svensk industri de senaste 20 åren, i kombination med en växande tjänstesektor, har resulterat i en felaktig bild av industrisamhällets tillbakagång. Enligt denna bild ersätts industrin av det framväxande tjänstesamhället, men den bilden behöver nyanseras, menar Mauro Gozzo, chefekonom på Business Sweden:

Mauro Gozzo, chefekonom Business Sweden- Tjänster och tillverkande industri är mycket mer integrerade än de flesta tror. De är starkt beroende av varandra och uppdelningen har nästan mist sin statistiska betydelse.

- Den relativa tillbakagången för industrin beror delvis på att man outsourcar tjänster som tidigare utfördes inom industriföretaget. Ett resultat av denna avknoppning är att företagens produktivitet ökar, bland annat tack vare en ökad specialisering. Samtidigt innebär det att tjänstenäringarna, som har en stor kund i industrin, kan växa.

Affärstjänster bakom ökad produktivitet

Mauro Gozzo ingår i Industrins ekonomiska råd (IER), som i sin senaste rapport studerat strukturella förhållanden av betydelse för industrins konkurrenskraft. Han belyser tjänsternas betydelse för industrins konkurrenskraft med hjälp av så kallad input-outputstatistik, som tar hänsyn till det värde som en sektor i näringslivet tillför en annan sektor.

- När man räknar in de tjänster som utförs för industrin, ökar industrins andel av BNP. Störst skillnad blir det i Frankrike där industrin köper mycket tjänster, till skillnad från exempelvis Tyskland där man fortfarande gör mycket själva, säger Mauro.

- Av speciell betydelse är de så kallade affärstjänsterna, som har en strategisk betydelse för industrins produktivitetstillväxt. Det bör därför vara viktigt att attrahera utländska direktinvesteringar inom dessa, något som vi på Business Sweden förstås ska undersöka närmare.

Statistiken visar att den tillverkande industrin fortfarande utgör den viktigaste delen av den konkurrensutsatta sektorn i ekonomin. Och det är den konkurrensutsatta sektorn som avgör den relativa inkomstnivån för övriga sektorer i samhället.

Etnisk mångfald och bättre infrastruktur

Affärstjänsternas betydelse för industrin, och vice versa, är inte den enda slutsatsen från IER:s rapport. Ökade satsningar på infrastruktur samt regionala kunskapsnätverk och kluster efterfrågas. IER konstaterar också att fortsatt internationell konkurrenskraft kräver tillgång till global kompetens och etnisk mångfald.

- För exporterande företag är det viktigt att ha lokal förankring, men alla har inte möjlighet att ha ett dotterbolag på plats. Ett alternativ kan då vara att anställa personer med utländsk bakgrund som har relevant kunskap om kultur, språk och affärer på den aktuella marknaden, säger Mauro.

- Vi på Business Sweden ser ofta hur mindre tillväxtföretag systematiskt rekryterar kompetens från andra kulturer. Ett exempel är Safegate med placering i Malmö. När de för två år sedan kandiderade till Stora Exportpriset hade de 55 olika nationaliteter bland sina drygt 200 medarbetare.

Även om tesen om en svensk avindustrialisering är överdriven, finns dock skäl att se allvarligt på den minskade produktionen. Industrins förädlingsvärde är idag lägre än innan finanskrisen 2008-2009 bröt ut.

- Om detta är en tillfällig effekt av svackan i Västeuropa de senaste åren, eller har djupare strukturella orsaker, bör studeras närmare, säger Mauro.