Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Arbetsvillkor

Arbetsvillkor

För många verksamheter är medarbetarna den största tillgången. Att erbjuda fördelaktiga arbetsvillkor och arbetsförhållanden kan innebära att företaget blir mer attraktivt, varumärket stärks och konkurrenskraften ökar.

Förutom de positiva konsekvenserna företaget kan få av att erbjuda bra arbetsvillkor kan det få ekonomiska och straffrättsliga påföljder om man inte lever upp till en viss grundnivå.

I Sverige har vi en stark lagstiftning där företagen måste se till att arbetsplatsen är säker, erbjuder en bra arbetsmiljö och är fri från diskriminering, mobbning och trakasserier. Många företag bedriver idag även verksamhet utanför Sveriges gränser och företaget behöver då även följa andra länders lagar. Tyvärr är lagstiftningen och efterlevnaden av lagarna inte lika välutvecklade i alla länder. Oavsett var i världen företaget bedriver sin verksamhet och oavsett hur svag den nationella lagstiftningen är, har företaget ändå en skyldighet att leva upp till miniminivån i de internationella konventionerna och riktlinjerna gällande arbetsvillkor, se ILO:s kärnkonventioner (International Labor Organization, FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor).

Förutom att ta ansvar för sin egen verksamhet är det viktigt att svenska företag sätter press på och ser till att även hela värdekedjan, särskilt leverantörsledet, lever upp till kraven i de internationella konventionerna och riktlinjerna. Om allvarliga brister, så som barn- eller tvångsarbete skulle upptäckas i företagets värdekedja, kan det få stora ekonomiska konsekvenser även för företaget då dess eget rykte blir skadat.

Nedan belyser vi några av de allvarliga riskerna som är relaterade till arbetsvillkor och som företaget bör vara uppmärksamma på både i sin verksamhet och i sin värdekedja. Företaget kan stöta på utmaningarna nedan i sin verksamhet i Sverige men bör främst vara uppmärksam på dessa risker i värdekedjan utomlands. Riskerna nedan regleras av olika internationella konventioner och riktlinjer. Observera att listan inte är uttömmande.

 

Risker i olika affärssituationer

 

Arbetsmiljö och säkerhet

Inom många branscher finns det risk för bristande arbetsmiljö och säkerhet. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder. Företaget har en skyldighet att se till att de anställda har en säker och hälsosam arbetsmiljö. Det är särskilt viktigt på arbetsplatser med hög risk för arbetsskador, till exempel i fabriker, på byggarbetsplatser, vid transporter och i lokaler med kemikalier och explosiva ämnen.  
Enligt statisk från ILO dör 6 300 personer varje dag på grund av arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Bristande arbetsmiljö och säkerhet kan innebära avsaknad av skyddsutrustning, bristande ventilation, bristfälliga sanitära faciliteter och att arbetsplatsen ligger i farliga och utsatta områden vilket kan innebära fara vid transport till och från arbetet. Mer information om arbetsmiljö hittar i ILO:s Safety and health at work.

I många branscher, särskilt inom tillverkning och servicesektorn finns risk att medarbetarna måste arbeta långa arbetspass vilket kan leda till större risk för skador och olyckor. Tyvärr är det i vissa länder mer en regel än undantag. Företag har dock en skyldighet att ge sina anställda en dräglig arbetstid. Övertid ska endast ske i undantagsfall och i enlighet med gällande regler. Mer information om arbetstid hittar ni i ILO:s Working time.

Diskriminering och trakasserier

Ni som företag ansvarar för att arbetsplatsen är fri från diskriminering både vad gäller kön, ålder, etniskt ursprung, religion, sexuell läggning etc. Det handlar om att behandla alla lika men även att ta hänsyn till bland annat män och kvinnors olika behov, exempelvis när det gäller sanitära faciliteter. Det kan även handla om att tillgodose olika religiösa behov så som bönerum på arbetsplatsen.

I Sverige har vi kommit relativt långt även om det finns stora möjligheter till förbättring när det gäller arbetet mot diskriminering och även i arbetet för jämställdhet och mångfald. Detta är något som svenska företag bör ta med sig i sin internationella verksamhet. Genom att antingen uppmuntra eller ställa krav på er värdekedja kan ni påverka arbetsförhållandena i rätt riktning.

Vid bland annat anställning av nya medarbetare och befordran kan det föreligga särskild risk att företaget diskriminerar den anställde på grund av bland annat kön, etniskt ursprung, funktionshinder eller sexuell läggning. Mer information hittar ni i ILO:s Equality and discrimination.

 

Tvångsarbete

ILO:s video om tvångsarbete 

Inom många branscher och geografiska områden i världen finns det risk för tvångsarbete. Tvångsarbete är ett arbete eller en tjänstgöring som utförs av en person under hot om straff och som inte personen själv frivilligt erbjudit sig att utföra. Det inkluderar skuldslaveri, det vill säga när arbetskraft krävs som betalningsmedel för ett lån, människohandel samt andra former av modernt slaveri så som i vissa fall kontraktsanställda där en arbetstagare jobbar i ett annat land under en bestämd tid i utbyte av betald resa, uppehälle och mat. Se mer i ILO:s forced labour, modern slavery and human trafficking  och i UN Global Compacts fjärde princip.

Att ge lön eller annan ersättning innebär inte nödvändigtvis att det inte rör sig om tvångsarbete. Arbete ska ske frivilligt och medarbetarna ska fritt få lämna sin tjänst i enlighet med fastställda regler.

Följande räknas som, eller är tecken på tvångsarbete:

  • Att företaget lagt beslag på arbetstagarens pass/ID-handlingar
  • Att det finns ett signerat ”frivilligt samarbetsavtal”
  • Att företaget inte försett arbetstagaren med en kopia av anställningsavtalet
  • Att företaget kräver att arbetstagaren undertecknar ett ”uppsägningsbrev” för att få anställning
  • Att företaget kräver att arbetstagaren betalar en rekryteringsavgift
  • Att företaget håller inne med arbetstagarens första lön som deposition
  • Att företaget kräver att arbetstagaren ska betala för utbildningar relaterade till arbetet (företaget måste betala alla jobbrelaterade utbildningar)
  • Att företaget tvingar arbetstagaren att arbeta övertid
  • Att arbetstagaren inte existerar officiellt

Tvångsarbete är förbjudet, ändå existerar det i flertalet branscher runt om i världen. Enligt ILO är i dagsläget 24,9 miljoner människor utsatta för tvångsarbete, 15,7 miljoner av dessa är kvinnor och flickor och 9,2 miljoner är män och pojkar.

Arbetstagarna kan tvingas arbeta långa dagar i farliga arbetsmiljöer där de utsetts för både psykisk och fysisk ohälsa. Möjligheten till vila, sjukvård, samt dusch och toalett kan vara begränsad och de är ofta ifrån sina familjer under långa perioder.

Utsatta branscher och geografiska områden
Även om inte företaget själv erbjuder slavliknande tjänster, finns en risk att det förekommer tvångsarbete i leverantörsleden. Utåt kan en leverantör av till exempel lokalvård eller andra hushållsnära tjänster ge en bild av att arbetsförhållandena är goda, men vid en närmare kontroll av förhållandena kan bilden vara en helt annan. Samma problem förekommer i många fabriker runt om i världen. Riskerna för tvångsarbete är störst inom hushållsarbete, jordbruk, konstruktion, tillverkning och underhållning. De som är mest utsatta för tvångsarbete är invandrade arbetstagare och ursprungsbefolkningar.

I ILO:s rapport från 2017 hittar ni mer information och statistik över regioner och branscher. 

 ILOs rapport tvångsarbete

 

Barnarbete

Barnarbete förekommer i flera delar av världen men är mer utbrett i vissa områden och inom vissa branscher. Enligt statistik från ILO är 152 miljoner barn utsatta för barnarbete, av dessa är 88 miljoner pojkar och 64 miljoner flickor. Afrika rankas högst både när det gäller antal barn som är utsatta för barnarbete samt flest barnarbete procentuellt i förhållande till antalet barn i området. Enligt statistik från ILO är vart femte barn i Afrika i åldern 5-17 år utsatt för barnarbete. 

Statistik från ILO på antal tusen barn i åldrarna 5-17 år som är utsatta för barnarbete samt procentuell fördelning mellan branscherna:

ILO statistik barnarbete

 

Mer statistik hittar ni i ILO:s rapport från 2017:

 ILOs rapport barnarbete

Om ni är verksamma på högriskmarknader och inom ovanstående branscher måste ni vara särskilt uppmärksamma i ert leverantörsled. Det finns en risk att leverantörerna inte känner till gällande lagstiftning och att de inte är medvetna om att det är fel att låta barnen arbeta inom verksamheten. Det finns även en risk att leverantören har bristande processer för att verifiera åldern på arbetstagarna, som i många fall saknar nationella ID-handlingar, födelseregister, medicinska register etc.

Alla jobb utförda av barn räknas dock inte som barnarbete. Det kan handla om arbete som inte påverkar barnens hälsa, skolgång och personliga utveckling. Vad som räknas som barnarbete beror på barnets ålder, vilken typ av jobb, hur många arbetstimmar samt under vilka arbetsförhållanden barnen arbetar. Definitionen av barnarbete kan variera från land till land samt mellan olika sektorer i landet. Svenska företag ska dock alltid som miniminivå följa internationella konventioner och riktlinjer oavsett hur bristfälliga landets lagar än är.

Barnarbete definieras ofta som arbete som berövar barnen deras barndom, potential och värdighet, och som är skadligt för deras fysiska och mentala utveckling. Det finns krav gällande arbetstiden, det får inte förekomma nattarbete och max 10 timmar per dag får avsättas för skola, arbete och transport.

Barnarbete är arbete som är:

  • Psykiskt, fysisk, socialt eller moraliskt farligt och skadligt för barn, och som
  • Berövar dem möjligheten att gå i skolan, eller
  • Tvingar dem att lämna skolan i förtid, eller
  • Tvingar dem att kombinera skolgång med allt för tungt arbete och långa dagar.

De flesta länder i världen följer ILO:s konvention om minimiålder (nr 138) med följande åldersgränser:

  • Generell minimiålder för arbete är 15 år eller äldre
  • Lätt arbete kan utföras från 13 år
  • Tungt eller farligt arbete kan utföras från 18 års ålder

I länder där ekonomin och utbildningsnivån inte är tillräckligt utvecklad förekommer följande åldersgränser:

  • Generell minimiålder för arbete är 14 år
  • Lätt arbete kan utföras från 12 år
  • Tungt eller farligt arbete kan utföras från 18 år

Vad som räknas som lätt och farligt arbete kan vara svårt att avgöra. Ett arbete som verkar lätt, som att servera te eller dela ut post i en fabrik kan beroende på arbetsmiljön och säkerheten räknas som farligt arbete. För att avgöra detta måste man göra en djupare analys av arbetet, detta bör göras med hjälp av erfarna lokala eller internationella organisationer.

I de mest extrema former av barnarbete är barnen utsatta för slavarbete separerade från sina familjer.

Ni bör även vara uppmärksam om det i leverantörsledet förekommer arbetsplatser där barnen till arbetande föräldrar regelbundet tvingas följa med sina föräldrar på grund av att det saknas annan barnomsorg. Detta kan innebära stor fara för barnen, både psykiskt och fysiskt.

Rädda Barnen har utvecklat en hållbarhetsmodell för hur företag i sin kärnverksamhet kan ta ansvar för sin påverkan på barn. Mer information om hållbarhetsmodellen hittar ni på Rädda Barnens hemsida.

Se även ILO:s mobilapp: Eliminating and Preventing Child Labour Checkpoints app.

 

Inte rätt att ansluta sig fackligt

Enligt internationella konventioner har alla rätt till föreningsfrihet men i flera länder och verksamheter riskerar arbetstagare att bli diskriminerade och få ogynnsamma arbetsvillkor på grund av att de ansluter sig fackligt. Föreningsfriheten innebär rätten för alla arbetsgivare och arbetstagare att frivilligt etablera och gå med i grupper för att främja och försvara sina yrkesintressen. 

Fördelarna med att ha fackliga arbetsrepresentanter är att det är lättare för arbetsgivare och arbetstagare att förstå varandras utmaningar och önskemål. Föreningsfrihet och kollektivavtal öppnar upp för dialoger som utvecklar företaget, intressenterna och samhället i stort.  Oftast är kollektivavtal effektivare och mer flexibelt än statlig reglering. Svenska företag bör föregå med gott exempel och ställa krav och uppmuntra till föreningsfrihet i hela värdekedjan.

Om de anställda inte får chansen att kollektivt framföra sin synpunkter finns det risk för minskad produktivitet, minskade vinster för företaget och i värsta fall kan det leda till konflikter och demonstrationer.

I vissa länder är det förbjudet att ansluta sig fackligt. För att avtalen ändå ska bli så anpassade till internationella riktlinjer som möjligt rekommenderar vi att man kontaktar och diskuterar detta med globala fackföreningar.

 

Förebyggande åtgärder

För att inte riskera kränkning av mänskliga rättigheter genom bristfälliga arbetsförhållanden i er värdekedja bör företaget vidta följande åtgärder.

  • Följ lagar och internationella riktlinjer. Se till att ni förstår innebörden av de nationella lagarna som berör arbetsvillkor i de länder ni bedriver verksamhet. Som lägsta nivå ska ni alltid följa internationella riktlinjer, detta är särskilt viktigt där lagstiftningen är bristfällig eller saknar efterlevnad.
  • Ha med tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet i er analys över risker och möjligheter. Granska ert företag och se om, och i sådant fall i vilka av era affärssituationer det föreligger risk för bristfälliga arbetsförhållanden.
  • Ta hjälp av nationella och internationella vägledningsverktyg (se vägledande dokument till höger)
  • Ha en tydlig policy kring arbetsvillkor och arbetsförhållanden, inklusive de krav/önskemål ni ställer på era partners gällande bland annat:
    • Säker och hälsosam arbetsmiljö
    • Lönen - inte endast minimilön enligt lag utan att den går att leva på
    • Lika lön för lika arbete
    • Samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, religion, etniskt ursprung, sexuell läggning etc.
    • Mångfald och jämställdhet
    • Föreningsfrihet och fackliga organisationer
    • Se till att alla anställda är medvetna om sina rättigheter
      Läs mer under steg 2 och steg 3.

  • Förmedla policyn i företagets uppförandekod och utbilda alla anställda i denna. Läs mer under steg 3 och steg 4.
  • Samarbeta och ha en dialog med organisationer och NGO:s på de marknader företaget är verksamt, exempel Human Rights Watch och Amnesty International. Detta är särskilt viktigt i högriskländer.
  • Gör en noggrann företagsbesiktning, på engelska due diligens på er potentiella affärspartner innan ni fattar avgörande affärsbeslut. Detta bör även göras på mindre tjänster som lokalvård och andra kontorsfaciliteter.
  • Utbilda och informera era partners om lagar, risker och företagets uppförandekod. Läs mer under steg 4.
  • Ställ krav på leverantörerna och att de i sin tur ställer krav på sina underleverantörer. Läs mer under steg 4.
  • Inför en visselblåsarfunktion där anställda och partners kan rapportera om de misstänker brister. Läs mer under steg 4.
  • Utför kontroller (audits) i er verksamhet och på era partners med hjälp av experter. Läs mer under steg 4.
  • Kontakta Business Sweden om ni har generella frågor om hållbarhet eller om ni vill veta mer om risker och möjligheter på en viss marknad.