Exportförpackning

Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Exportförpackning

Exportförpackning

Vid internationella transporter är det annorlunda och kraftigare påfrestningar på gods och emballage än vid kortare inrikestransporter. Hårdare konkurrens, nya miljölagar och belastningsskadeproblem sätter förpackning och inpackning i fokus. Det är därför viktigt att omsorgsfullt välja rätt förpackning för varan som ska exporteras och för den planerade destinationen.

I guiden för respektive land kan finnas ytterligare information om exportförpackningar som gäller för det specifika landet. Se mer under landguiden.

Allmänt

När gods transporteras internationellt kan klimatförhållandena både under transporten och vid framkomsten skilja sig betydligt från klimatet vid lastning i avsändarlandet. Temperatur och fuktighet kan också variera under transporten, vilket kan ge skador på godset om det inte förpackats med hänsyn till detta.

Det är viktigt att tänka på samtliga påfrestningar på godset under transporten. Produkten och dess förpackning kan utsättas för tryckpåkänningar, vibrationspåkänningar, stötar, fukt, och korrosion eller mögel på grund av kondens vid temperaturväxlingar. Under sjötransporten kan godset utsättas för stora påfrestningar både i lastrum och på däck. Det är viktigt att emballera och godssäkra ordentligt inuti containern om sådan används, för att undvika godsförskjutning och godsskador. Vid hantering på terminal vid alla transportslag kan godset utsättas för påfrestningar och risker som emballaget behöver skydda emot. Det krävs att godset kan hanteras utan ökad risk. Förutom bra emballage är det nödvändigt med lastpall eller liknande om det inte rör sig om mindre paket. Det finns många typer av emballage och tillbehör i olika material och utformning för olika gods och transportförutsättningar.

För vissa hamnar och länder gäller specifika förhållanden och regler för förpackningsmaterial och konstruktion. Fuktighetsgraden i tropiska länder kan vara så hög att även det bästa korrosionsskyddspapper bara klarar sig en kort tid. Absorberande material kan vara till viss hjälp. I några fall kan det krävas zinkklädda lådor. Temperaturskillnader kan åstadkomma sprickor och andra skador i vissa material. Isolering kan användas för att dämpa effekterna. Luftburna föroreningar som till exempel salt, damm, sand, svaveldioxid etc. kan leda till katastrofala skador på produkt och förpackning.

Krav på förpackningar – utformning och återvinning

Det blir allt vanligare med krav på att emballage ska återvinnas. Vem, importören eller exportören, som ska svara för formaliteterna kring ansökan samt betala in avgifterna (ofta baserade på vikt för olika emballagematerial) bör regleras i avtal innan försäljningen startar.

I vissa länder används en symbol på emballaget för att visa att leverantören är ansluten till ett återvinningssystem. I vissa länder skiljer man på konsumtionsemballage och transportemballage. Återvinningsorganisationer i flera olika länder, främst Europa, finns till exempel att läsa om här. Ibland är symbolen obligatorisk och ibland frivillig att ha på emballaget. Det svenska systemet REPA/FTI har inga symbolkrav. Inom EU finns dessutom ett förpackningsdirektiv, 94/62/EG, som bland annat innehåller förslag till vissa märkningar.

Det ställs krav på alla förpackningars konstruktion och utformning på EU:s inre marknad. Kraven framgår i förpackningsdirektivet 94/62/EG och anger att en förpackning: 

  • ska vara minimerad i vikt och volym
  • inte får innehålla mer miljöfarliga ämnen än absolut nödvändigt 
  • maximalt får innehålla en sammanlagd koncentration på 100 ppm av tungmetallerna bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) och sexvärt krom (Cr (6+)) – se även Kemikalieverkets hemsida.
  • ska vara återvinningsbar genom materialåtervinning, energiutvinning eller kompostering.

För förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel finns särskilda bestämmelser

För förpackningar av farligt gods ställs speciella krav. För dessa produkter är det viktigt att transporterna är säkra, varför det ställs krav på typgodkända förpackningar. Kraven på förpackningar och transporter regleras av nationella och internationella lagar. Om man som exportör inte själv har kompetens för att rätt packa och märka farligt gods finns det specialister som bör anlitas, gärna i samråd med er transportör/speditör.

En del förpackningar för farliga kemikalier etc. återanvänds i speciella program.

Metoder för att utvärdera sina förpackningar finns i ett antal europeiska standarder, EN 13427-13432. Inom Sverige har Näringslivsgruppen Miljöpack bildats för att hjälpa företag att uppfylla kraven. Gruppen har utarbetat en användarvänlig metodik för att utvärdera förpackningar.

För mer information om Näringslivsgruppen Miljöpack, kontakta Innventia AB, tel 08-676 70 00 (numera del i  Rise, 010-5166280).

Man kan även kontakta branschorganisationen Avfall Sverige.

Provning av förpackning

För att undvika framtida skador, reklamationer och "goodwill"-förluster kan det vara nödvändigt att låta prova produkt och förpackning för mekaniska och klimatologiska påfrestningar. Flera förpackningstillverkare genomför test, och en nära kontakt med förpackningsleverantören rekommenderas.

RISE har möjlighet att utsätta godset för fullskaleförsök av olika klimat, vibrationers inverkan under transport, stötar, kompression och andra påkänningar i sitt laboratorium. Det gör det möjligt att beräkna vilken förpackningsgrad produkten bör ha för att klara de förväntade påfrestningarna och även svara mot de krav som mottagarlandet kan ha. I det senare fallet finns vanligtvis uppställda regelverk.

RISE testar och certifierar även farligt gods-förpackningar.

Innventias bibliotek kan även ge anvisning på litteratur som kan ge information om lämpligt förpackningsval.

Träemballage - internationell standard för förpackningsvirke - ISPM 15

I många länder, till exempel Australien och Nya Zeeland, tillämpas en sträng kontroll av förpackningsmaterial. Om karantänsmyndigheterna skulle finna spår av insektsangrepp kommer emballaget (och ibland även godset, om det anses kontaminerat) att förstöras eller desinficeras på importörens (eller exportörens) bekostnad.

När man använder träemballage är det därför viktigt att man vid export använder träemballage tillverkat av barkfritt virke som inte uppvisar några som helst spår av insektsangrepp. Emballaget bör redan före exporten från Sverige ha behandlats på sätt som föreskrivs av myndigheterna i respektive länder och ett intyg bör följa med sändningen. Oftast ställs krav på att emballaget är godkänt enligt den internationella standarden ISPM15 (se vidare på jordbruksverkets hemsida) vilket visas genom en stämpel på träemballaget. För exporterande företag rekommenderas användning av ISPM15-märkt träemballage. Jordbruksverket har information om reglerna för träemballage både vid import och export.

En lista över länder som har infört krav på ISPM 15 finns hos FN-organet FAO, som även har mer information om konventionen IPPC.

Begagnade säckar, hö och andra organiska förpackningsmaterial

I de flesta länder råder också förbud mot användande av begagnade säckar samt hö, halm och andra obearbetade vegetabiliska förpackningsmaterial. Användning av sådana material resulterar normalt i att emballaget (och även godset om det anses kontaminerat) att förstöras eller desinficeras på importörens (eller exportörens) bekostnad.