Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Tillräcklig bearbetning eller behandling

I det här avsnittet behandlas begreppet tillräcklig bearbetning eller behandling.

Vad som räknas som tillräcklig bearbetning eller behandling är olika beroende på vilken slags produkt som framställts. Vad som gäller för resp. produktslag framgår av bearbetningslistan i varje avtal om frihandel.

 

Vad är tillräcklig bearbetning eller behandling?

En produkt anses som tillräckligt bearbetad eller behandlad inom EU om de icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen genomgått s. k. tillräcklig bearbetning eller behandling. Vad som räknas som tillräcklig bearbetning eller behandling är olika beroende på vilket slags produkt som framställts. Vad som gäller för respektive produkt framgår av bearbetningslistan i ursprungsreglerna i respektive frihandelsavtal.

För frihandeln med Turkiet med vissa kol- och stålprodukter gäller Handeln med Turkiet.

I alla EU:s frihandelsavtal och andra frihandelsarrangemang finns en allmän toleransregel, som gäller för alla varuslag utom för textilvaror, och som tillåter viss användning av icke-ursprungsmaterial trots att aktuellt villkor i bearbetningslistan inte är uppfyllt.

Observera att s. k. minimalbearbetningar alltid anses som otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge status som ursprungsvara även om villkoren i gällande bearbetningsregel eller i en toleransregel är uppfyllda.

Begreppet "tulltaxenummer" m.m.

I ursprungsreglerna, och framför allt i bearbetningslistorna, används begreppen tulltaxenummer eller nummer. Med dessa begrepp avses tulltaxenummer, ibland även kallat enbart "nummer", respektive kapitel i systemet för harmoniserad varubeskrivning (harmoniserade systemet eller HS). Detta system används i de flesta länders tulltaxor. Med tulltaxenummer eller nummer i ursprungsreglerna avses endast fyra första siffrorna i varans positionsnummer enligt det harmoniserade systemet. Sök klassificering via Tulltaxans avdelningar.

Allmänt om bearbetningslistorna

Som nämnts ovan behöver villkoren i listan vara uppfyllda endast avseende de icke-ursprungsmaterial som används. Detta gäller även om exempelvis uttrycken ”de använda materialen” eller ”alla använda material” används i listan. Använda ursprungsmaterial behöver alltså inte genomgå tillräcklig bearbetning eller behandling.

I bearbetningslistan definieras produkten i kolumn 1 med tulltaxenummer  ( HS-nummer eller kapitelnummer). I kolumn 2 finns en varubeskrivning av vilka produkter som omfattas av den aktuella regeln. De bearbetningsregler som skall vara uppfyllda anges i kolumn 3. Dessutom finns en extra kolumn (kolumn 4), i vilken ett alternativt villkor/regel ibland anges. Finns en bearbetningsregel angiven i kolumn 4 får man fritt välja att använda antingen regeln i kolumn 3 eller regeln i kolumn 4.

Om en bearbetningsregel gäller för endast en del av de produkter som är hänförliga till ett visst tulltaxenummer eller ett visst kapitel anges ordet "ex" eller "ur" framför tulltaxenumret.

Då flera tulltaxenummer har angivits tillsammans i kolumn 1 (ibland också om ett kapitelnummer angivits) är produktomfånget i kolumn 2 angivet i allmänna termer. I sådana fall gäller regeln i kolumn 3 eller 4 för alla produkter som omfattas av de i kolumn 1 angivna tulltaxenumren resp. alla tulltaxenumren i angivet kapitel. Se exempelvis regeln för artiklar av plast enligt tulltaxenumren 3922-3926.

Om olika bearbetningsregler gäller för olika produkter hänförliga till samma tulltaxenummer är det varuomfång som omfattas av respektive regel definierat i kolumn 2. Texten är då indragen och föregås av ett (vid underuppdelningar flera) streck. Se exempelvis tulltaxenummer 4302.

De vanligaste typerna av bearbetningsregler

Bland alla de olika bearbetningsreglerna kan man urskilja två huvudtyper av metoder att definiera tillräcklig bearbetning eller behandling. Den ena metoden går ut på att en viss minsta värdeökning måste ske genom bearbetningen skall anses vara tillräcklig. Regeln anger vad det sammanlagda värdet av alla använda icke-ursprungsmaterial maximalt får uppgå till uttryckt i procent av den tillverkade produktens pris fritt fabrik. Ofta förekommande procentsatser är 25, 30, 40 och 50. Ett villkor av denna typ brukar kallas för procentregel eller värderegel. Rena värderegler gäller för exempelvis plastprodukter enligt tulltaxenumren 3922-3926 (50%) och för motorer enligt tulltaxenumren 8406-8409 (40%).

Angående definitionen av begreppen värde och pris fritt fabrik, se under rubriken "Värderegler" i detta avsnitt.

Den andra metoden går ut på att en tillräckligt stor förändring av de använda icke-ursprungsmaterialens egenskaper skall äga rum genom den utförda bearbetningen eller behandlingen. Villkoret definierar vilket eller vilka varuslag som tillverkningen får utgå från och vilket eller vilka varuslag som tillverkningen inte får utgå från. Detta görs genom att ange tillåtet (tillåtna) varuslag eller förbjudet (förbjudna) varuslag. Den s.k. nummerväxlingsregeln är en regel av denna typ. Nummerväxlingsregeln utesluter användning av icke-ursprungsmaterial som har samma tulltaxenummer som den tillverkade produkten.

Vanligt förekommande är även villkor av den andra huvudtypen vilka som huvudregel förbjuder användning av ett angivet eller flera angivna varuslag men som tillåter användning av dessa om deras värde inte överstiger en viss andel (uttryckt i procent) av den tillverkade produktens pris fritt fabrik.  För de flesta oorganiska och organiska ämnen enligt kapitlen 28 och 29 gäller t ex nummerväxlingsregeln kombinerad med en tolerans som säger att icke-ursprungsmaterial som har samma nummer som den tillverkade produkten ändå får användas om deras sammanlagda värde inte överstiger 20 % av den tillverkade produktens pris fritt fabrik .

En bearbetningsregel innehåller ofta fler än ett krav. I sådana fall måste samtliga krav samtidigt vara uppfyllda. En vanlig kombination är t.ex. ett nummerväxlingskrav och en värdeprocentregel i samma bearbetningsregel.

Se även Exempel på bearbetningsreglernas tillämpning.  

Att iaktta angående bearbetningsreglerna

De allmänna regler som gäller för tillämpningen av bearbetningslistorna framgår i regel av inledande anmärkningar till bearbetningslistorna i de olika avtalen.

Om ett villkor anger att använda icke-ursprungsmaterial skall utgöras av ett visst varuslag får givetvis även icke-ursprungsmaterial i ett tidigare tillverkningsstadium, dvs. av lägre förädlingsgrad, än det angivna varuslaget användas. Däremot får det inte vara av ett senare tillverkningsstadium, dvs. av högre förädlingsgrad.

Om ett villkor anger att använda icke-ursprungsmaterial skall utgöras av ett visst varuslag eller inte får utgöras av ett visst varuslag får dock även varor "som på grund av sin beskaffenhet inte kan uppfylla villkoret" användas. Bestämmelsen innebär t.ex. att man får använda material som består av andra slags material än det angivna tillåtna varuslaget (se exempel 6). För textilvaror finns särskilda regler om detta i inledande anmärkning 6 till bearbetningslistorna (se exempel 15).

Om  två eller flera procentsatser är angivna i en bearbetningsregel för det högsta värdet av icke-ursprungsmaterial som kan användas (se exempelvis regeln i kolumn 3 för elmotorer, tulltaxenummer 8501), får dessa procentsatser inte läggas samman. Det sammanlagda värdet av alla icke-ursprungsmaterial som används får med andra ord aldrig överstiga den högsta av de angivna procentsatserna. Dessutom får givetvis inte de enskilda procentsatserna överskridas i förhållande till de speciella material som de avser (jfr exempel 13).

Om en regel i listan anger att fler än ett material får användas innebär det att vilket som helst eller flera av dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används. Exempelvis säger regler för textilvävnader att bl.a. naturliga fibrer och kemiska material får användas. Det innebär inte att båda måste användas. Man kan använda det ena eller det andra eller båda.

Om en listregel föreskriver att tillverkningen får utgå från "material enligt vilket tulltaxenummer som helst" får även material enligt samma tulltaxenummer som den tillverkade produkten användas, dock med den begränsning som eventuellt anges i regeln.

Begreppet tillverkning i bearbetningsreglerna avser vilken sorts bearbetning eller behandling som helst, t.ex. sammansättning eller särskilda åtgärder. Observera dock de undantag som gäller vid s.k. minimalbearbetning .

Allmän toleransregel

I alla avtalen och andra arrangemang om frihandel finns en allmän toleransregel. Genom denna kan en produkt under vissa förutsättningar anses få ursprungsstatusäven om kravet i produktens regel i bearbetningslistan inte är uppfylld. Regeln säger att icke-ursprungsmaterial får användas, även om villkoren i bearbetningslistan inte är uppfyllda för dem, om deras sammanlagda värde inte överstiger en viss andel av den tillverkade produktens pris fritt fabrik. Denna andel är 10% i alla avtal förutom i avtalen med SADC, ULT och AVS-staterna där den är 15%.

Uppgift om allmän toleransregel framgår vid rubriken "Allmän toleransregel" under respektive avtal i avsnittet "Basfakta per avtal" samt under ”Bearbetningslistor”. (Den allmänna toleransregeln tillämpas i exemplen 10, och 13 och omnämns i exemplen 5 och 12).

Den allmänna toleransregeln gäller inte i följande fall:
Undantag 1: Om i bearbetningslistan för det aktuella slaget av produkt som villkor anges en eller flera procentsatser för det högsta tillåtna värdet av icke-ursprungsmaterial, får denna toleransregel inte användas så att en sådan procentsats överskrids.

Undantag 2: Produkter enligt tulltaxans kapitel 50-63 (textilvaror) är undantagna från tillämpning av denna allmänna toleransregel. För många textilvaror finns dock särskilda toleransregler.

Toleransregler för textilvaror

För textilvaror finns flera särskilda toleransregler. Dessa återfinns som inledande anmärkningar till bearbetningslistorna.

För vissa textilprodukter finns en toleransregel som innebär att villkoret i bearbetningslistan inte behöver vara uppfyllt för "grundtextilmaterial" som använts vid tillverkningen vilkas sammanlagda vikt uppgår till högst 10 procent av den sammanlagda vikten av alla använda "grundtextilmaterial". Denna toleransregel gäller endast om produkten är framställd av två eller flera grundtextilmaterial (är en s. k. "blandvara") och om det i bearbetningslistan finns en hänvisning till den inledande anmärkning till listan som innehåller denna regel. Begreppet "grundtextilmaterial" är definierat i de inledande anmärkningarna (se exempel 14).

För vissa textilvaror gäller en annan särskild toleransregel med följande innebörd: Textilmaterial som är hänförliga till ett annat tulltaxenummer än färdigprodukten och inte är foder eller mellanfoder får användas intill ett värde av 8 procent av färdigproduktens pris fritt fabrik även om regeln i bearbetningslistan för färdigprodukten inte är uppfylld för textilmaterialet i fråga. Denna toleransregel gäller endast i de fall då det i bearbetningslistan finns en hänvisning till den inledande anmärkningen i fråga (se exempel 15).

Värderegler

Med begreppet pris fritt fabrik i ursprungsreglerna avses det pris som betalas till den tillverkare i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum. En förutsättning är att priset innefattar värdet av alla använda material. Värdet av skatter som återbetalas eller kan återbetalas när produkten exporteras skall inte räknas med.

Då i en bearbetningsregel eller i en toleransregel anges en begränsning av värdet av använda material avses de använda icke-ursprungsmaterialens tullvärde vid importtillfället, d.v.s. det värde som tull skall beräknas på, vilket i regel är lika med det pris som betalats fritt införselorten. Om tullvärdet inte kan fastställas skall värdet vara lika med det tidigaste fastställbara pris (exklusive moms) som betalts för materialen i EES (gäller vid frihandel med Norge och Island enligt EES-avtalet) resp. i EU (gäller i övrig frihandel). Tullvärdet i fråga och priset på produkten måste alltid kunna styrkas. Eftersom det ofta kan vara svårt att få styrkta uppgifter om priser som betalats i tidigare handelsled blir man i praktiken för det mesta hänvisad till att tillämpa det pris som man själv som tillverkare av produkten betalat vid inköpet av materialen.

Observera att det är det sammanlagda värdet av de använda icke-ursprungsmaterialen som skall rymmas inom angiven begränsning.

Några bearbetningsregler innehåller även begreppet de använda ursprungsmaterialens värde. Därmed avses värdet av sådana material definierat på samma sätt som ovan.

Ovanstående värderegler gäller även då det avser tillämpning av en bearbetningsreglerna på en produkt som har tillverkats hos en frihandelspart till EU.