Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Transportmärkning

För att kunna genomföra en snabb och säker transport till den slutlige mottagaren erfordras "sedvanlig" transportmärkning som skall göra det möjligt att identifiera de kollin som ingår i leveransen och att kontrollera att det är överensstämmelse mellan godset och uppgifterna i skeppningsdokumenten. Den ska också kunna varna om godset har egenskaper som man behöver känna till när godset hanteras. I vissa avseenden kräver lagar och regler speciell märkning.

Utformningen av transportmärkningen i det enskilda fallet är bl.a. beroende på transportsätt, destination och importlicenskrav. Eftersom transportmärkningens huvudsakliga funktion är att underlätta transporten bör märkningen göras så enkel och tydlig som möjligt. Inom FN:s Ekonomiska Kommission för Europa (UNECE) har utarbetats en rekommendation nr 15, Simpler Shipping Marks, som kan tjäna som vägledning när det gäller förenkling och standardisering av transportmärkningar. 

Transportmärkning för spårbarhet 

Förutom de krav som ställs på märkningen av lagar, regler och transporttekniska skäl, finns det orsak att överväga vilken grad av spårbarhet man behöver i sitt logistiksystem och vilken typ av märkning som lämpligast möjliggör detta. Många transportörer och speditörer erbjuder idag olika former och grader av spårbarhetstjänster. I en omfattande värdekedja kan det dock finnas orsak att genom egen spårbarhet följa godset genom hela processen och inte endast under själva transporterna. Det kan även under transporten finnas orsaker till att man önskar spårbarhet på kollinivå – de flesta av transportörernas spårbarhetstjänster är naturligt nog inriktade på spårbarhet på sändningsnivå. Det finns numera ett flertal alternativ inom elektronisk spårning genom godsmärkning. Nedan nämns några komponenter:

Standardiserad Transportetikett – STE

STE är en svensk tillämpning av MITL – Multi Industry Transport Label, som togs fram av CEN (se EN 1571 – 1573). Den har rekommenderats som branschstandard en längre tid.

Elektronisk transportmärkning

Inom elektronisk spårbarhet har systemen utvecklats i en allt snabbare takt. Många företag använder idag ett EDI-baserat system. Streckkoder och RFID är idag naturliga delar i upplägg som kan spåra varor och material i komplicerade logistiksystem. Mer information kan fås från GS1, som är en non-profitorganisation som ansvarar för och äger de internationella standarder som främst används på området

Hanteringsanvisningar

 Godshanteringssymboler finns standardiserade enligt svensk standard SS-EN ISO 780, se här och här. Symbolerna bör om möjligt sättas direkt på förpackningen eller kan finnas på en etikett. Symbolerna ska vara svarta. Om förpackningens färg är sådan att den svarta symbolen inte syns tydligt ska symbolen sättas på en bakgrund med lämplig kontrastfärg - helst vit. I normala fall ska symbolens totala höjd vara 100 mm, 150 mm eller 200 mm. Exempel på placering: "Upp" samt "Bräckligt" ska placeras i övre vänstra hörnet på förpackningens alla fyra vertikala sidor. "Slingas här" ska placeras på minst två motstående sidor. Ovannämnda standarder kan beställas från SIS Förlag AB.

Träemballage - internationell standard för förpackningsvirke, ISPM 15

I många länder, till exempel Australien och Nya Zeeland, tillämpas en sträng kontroll av förpackningsmaterial. Om karantänsmyndigheterna skulle finna spår av insektsangrepp kommer emballaget (och ibland även godset om det anses kontaminerat) att förstöras eller desinficeras på importörens bekostnad.

När man använder träemballage är det därför viktigt att man vid export använder barkfritt virke som inte uppvisar några som helst spår av insektsangrepp. Emballaget bör redan före exporten från Sverige ha behandlats på sätt som föreskrivs av myndigheterna i respektive länder och ett intyg bör följa med sändningen.

Oftast ställs krav på att emballaget är godkänt enligt den internationella standarden ISPM15 (se vidare på jordbruksverkets hemsida). För exporterande företag rekommenderas användning av ISPM15-märkt träemballage.

Läs mer om träemballage här. Läs mer om export av varor med träemballage här. En lista över länder som har infört krav på ISPM 15 finns här.


Farligt gods 

Olika internationella organ har utarbetat internationella överenskommelser för de olika transportsätten, som reglerar transport och hantering av farligt gods. Sverige har anslutit sig till dessa överenskommelser. Detta innebär att reglerna gäller för internationella transporter på svenskt territorium.

Se "Lag om transport av farligt gods" (SFS 2006:263) och "Förordning om transport av farligt gods" (SFS 2006:311).

Se även UNECE:s (United Nations Economic Commission for Europe) webbplats om farligt gods.

De internationella organen och överenskommelserna är följande:

Sjötransporter

IMO (International Maritime Organization) är ett FN-organ som har utarbetat IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code). Koden omfattar bestämmelser för transport av förpackat farligt gods till sjöss. I supplementet till koden finns regler för transport av fasta bulkvaror.

Järnvägstransporter

 OTIF (Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail), som är centralbyrån för internationella järnvägstransporter, har utarbetat RID (Regulations concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Rail).

Vägtransporter

 UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) är ett FN-organ som har utarbetat ADR-koden (Accord européen relatif au transport international des marchandises Dangereuses par Route; eng. International Carriage of Dangerous Goods by Road).

Flygtransporter

 ICAO (International Civil Aviation Organization), som är ett FN-organ, har utarbetat Technical Instructions for the Safe Transport of Dangerous Goods by Air (ICAO- TI).

Nämnda överenskommelser innehåller bl.a. bestämmelser om märkning, förpackning, transport och hantering av farligt gods, som i huvudsak indelas i följande klasser:

1 Explosiva ämnen och föremål
2 Gaser
3 Brandfarliga vätskor
4.1 Brandfarliga fasta ämnen
4.2 Självantändande ämnen
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
5.1 Oxiderande ämnen
5.2 Organiska peroxider
6.1 Giftiga ämnen
6.2 Smittförande ämnen
7 Radioaktiva ämnen
8 Frätande ämnen
9 Övriga farliga ämnen och föremål

Se även IATAs hemsida om DGR.

Svenska myndigheter etc.

Uppgifter om hur farligt gods klassificeras i de olika koderna och hur bestämmelserna i övrigt tillämpas vid olika transportsätt kan erhållas från följande myndigheter etc.:

Sjötransporter och lufttransporter
Transportstyrelsen
601 73 NORRKÖPING
Tel. 0771-503 503

Landtransporter, inkl. järnvägstransporter
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 KARLSTAD
Tel. 0771-240 240

Postförsändelser

Post- och Telestyrelsen
Box 5398
102 49 Stockholm
Tel. 08-678 55 00 

Posten tillämpar de mest restriktiva reglerna, som är de som gäller för flygtransporter. Vid transport av farligt gods via post bör man alltid kontakta transportleverantören i förväg för att kontrollera att godset kan skickas via post. Läs mer på Världspostunionens (Universal Postal Union, UPU) webbplats här,  här och här.

Läs mer om farligt gods vid postförsändelser här.

För att ta reda på de särskilda bestämmelser för märkning av kolli som kan gälla i enskilda länder rekommenderas Business Swedens Skeppningshandbok och dess länderavsnitt. Skeppningshandboken går att beställa.