Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Trots oroligheter ser svenska företag optimistiskt på den turkiska marknaden

Under det senaste året har Turkiet haft en rad politiska och säkerhetspolitiska problem, inklusive terrorattacker. Här kan nämnas konflikten med terrorstämplade PKK, flera omfattande terrorattacker genomförda av IS, en under lång tid frostig om än numera mer upptinad relation med Ryssland efter nedskjutningen av det ryska krigsflygplanet förra året, samt kriget i Syrien där Turkiet nu har gått in med egna trupper. Kulmen av det senaste årets händelser är det under juli månad misslyckade militärkuppförsöket.

Dessa oroligheter slår direkt mot landets ekonomiska utveckling. Företag skjuter investeringar på framtiden och hushåll håller tillbaka sin konsumtion. Hur ser då de ekonomiska förutsättningarna för den turkiska ekonomin ut framöver? Hur går det egentligen för våra svenska företag som är verksamma på den turkiska marknaden? För att få svar på det har jag frågat Business Swedens handelssekreterare i Turkiet, Erik Friberg, hur han ser på utvecklingen framöver.

Erik inleder med att lyfta fram att den turkiska ekonomin har utvecklats väl under 2000-talet, bortsett från en mindre nedgång 2009 i samband med den globala finanskrisen. En förklaring till att det gått bra för den turkiska ekonomin är landets omfattande strukturella reformer.

Turkiet har gjort stora investeringar i infrastruktur, såsom utbyggnad av det så kallade 4,5 G-nätverket, satsningar på nybyggnation och modernisering i storstäderna, utveckling av järnvägar och motorvägar, byggandet av världens blivande största flygplats i Istanbul samt investeringar i smartare energilösningar. Dessutom har Turkiet investerat i vidareutveckling av sjukvården och har ambitionen att göra landet till ledande inom så kallad ”hälsoturism”.

En annan betydelsefull faktor för den ekonomiska utvecklingen är den unga befolkningen (en genomsnittsålder på 31 år) som driver upp konsumtionen. En ytterligare faktor är Turkiets geografiskt fördelaktiga placering. Landet fungerar som en hubb i regionen med närhet till Europa, Mellanöstern och Afrika.

Det senaste årets politiska turbulens har påverkat den ekonomiska utvecklingen negativt. Erik instämmer, men han tillägger att ekonomin har klarat sig förhållandevis bra om man beaktar de senaste månadernas händelser. Militärkuppförsöket i somras skapade kraftiga reaktioner i Turkiet och den turkiska regeringen deklarerade relativt omgående så kallat ”state of emergency”. Det gav regeringen mer vidsträckta möjligheter att frihetsberöva personer och begränsa eller till och med stänga ner organisationer med misstänkt inblandning i militärkuppförsöket.

Den turkiska regeringen mottog en hel del kritik från omvärlden för bland annat behandlingen av de frihetsberövade och begränsningar i yttrandefriheten. Initialt skapade det friktioner i landets internationella relationer. I detta sammanhang nämner Erik även att Turkiet bortsett från mer väpnade konflikter har varit en central punkt i hanteringen av den framförallt syriska flyktingfrågan.

BNP-tillväxten väntas sakta in till drygt 3 procent i år, från 4 procent förra året. Privat konsumtion fortsätter att vara tillväxtmotor i den turkiska ekonomin, men även offentlig konsumtion bidrar. Däremot bidrar varken investeringar eller turism till tillväxten i år. Investeringar är viktiga för den turkiska ekonomins utveckling och regeringen är därför mån om att sysselsättningen hålls uppe och att såväl inhemska som utländska företag fortsatt kan verka i landet.

Infrastruktursatsningar kommer att fortsätta och den turkiska regeringen erbjuder dessutom incitament för bolag som vill investera i landet. Turistnäringen har drabbats mycket hårt under 2016, men förhoppningen i landet är att turisterna kommer tillbaka under 2017 års semestersäsong förutsatt att politiska läget fortsätter att stabiliseras.

Hur ser då våra svenska företag som är etablerade på den turkiska marknaden på utvecklingen framöver? Även här har jag frågar Erik som finns på plats i Turkiet. Han konstaterar att våra svenska företag är optimistiska, trots oroligheterna. Business Sweden gjorde en affärsklimatstudie i juni som syftade till att få en tydlig, nyanserad och mer uppdaterad bild av hur svenska bolag som är etablerade i landet upplever att det är att bedriva verksamhet i Turkiet. Business Sweden skickade ut ett drygt trettiotal frågor till 120 svenska bolag med etablering i landet, varav 70 procent av bolagen (såväl små, som mellanstora och mycket stora bolag är representerade) svarade innan studien stängdes under slutet av augusti.

Analysen och rapporten från undersökningen sammanställs just nu och kommer att presenteras under hösten. Redan nu kan Erik konstatera att svenska bolag med etablering i landet ser en god potential för vidare verksamhet i Turkiet, såväl på kort som på lång sikt. Över 90 procent av respondenterna förväntar sig att deras respektive bransch kommer att växa, att de kommer att expandera sin verksamhet i landet och att deras omsättning kommer att öka under de kommande tre åren.

Vidare förväntar sig 87 procent av respondenterna att deras verksamhet kommer att vara lönsam eller mycket lönsam på tre års sikt. Knappt 70 procent prognostiserar att deras verksamheter kommer att vara lönsamma även under 2016, trots det senaste årets händelser. Det ska noteras att över 80 procent av respondenterna svarade efter militärkuppförsöket den 15 juli.

Sammantaget ser svenska företag optimistiskt på den fortsatta handeln med Turkiet, trots pågående oroligheter. 

Fakta: Turkiet står för drygt 1 procent av Sveriges totala varuexport och har gjort så de senaste tio åren. De viktigaste varugrupperna omfattar maskinindustri, telekom, malm, metaller och stål samt massa/papper.