Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du detta. Läs mer om cookies här

en bild
  • Registrering
  • Logga in
  • Language
Tillbaka

Brexit innebär att fler företag kommer att välja EU och Sverige

Drygt två månader efter den brittiska folkomröstningen som överraskande resulterade i att det brittiska folket röstade för att lämna EU, Brexit, har chockvågen lagt sig. Åtminstone tillfälligt i avvaktan på att den brittiska regeringen ska lämna in sin utträdesansökan (aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget) och börja förhandla med EU. När i tiden det kommer att ske är fortfarande oklart men sannolikt blir det tidigast efter årsskiftet. Sedan kommer det att ta många år innan nya handelsavtal är på plats.

Den senaste tidens statistik visar att den brittiska ekonomin återhämtar sig och utvecklas i god takt. Hur ekonomin kommer att utvecklas på längre sikt är betydligt mer osäkert. Storbritannien kommer emellertid fortsatt att vara en intressant marknad för internationella affärer men det kommer att ske en viss omlokalisering av handel och investeringar från Storbritannien till EU och Sverige. Effekten av Brexit kommer inte att bli så stor som många befarar.

Typ av handelsavtal blir avgörande

Att Brexit har negativa effekter är det ingen tvekan om. Avgörande för hur stora de negativa effekterna blir är vilken typ av handelsavtal som Storbritannien lyckas förhandla med EU. Med tanke på att EU och Storbritannien har ett omfattande handelsutbyte är förutsättningarna för ett gynnsamt handelsavtal goda. Vi ser tre möjliga scenarier framför oss:                                                                                                 

i) Handelsavtal med fortsatt tillträde till EU:s inre marknad.                                                                         

ii) Handelsavtal med begränsad tillgång till EU:s inre marknad

iii) Handelsavtal grundat på medlemskapet i Världshandelsorganisationen WTO

Om Storbritannien fortsatt kommer att ha tillträde till den inre marknaden blir effekterna försumbara. Störst blir effekterna om Storbritanniens handelsavtal med EU enbart hanteras genom WTO:s regelverk. Det skulle innebära ökade kostnader i form av tullar och icke-tariffära handelshinder, genom att Storbritannien inte längre blir en del av EU:s gemensamma standarder och regelverk för till exempel offentlig upphandling. Det är rimligt att tro att resultatet blir ett förmånligt bilateralt frihandelsavtal, men tillträdet till EU:s inre marknad kommer inte att vara lika självklart.

Icke-tariffära handelshinder försvårar handel och investeringar

Sverige och Storbritannien har sedan lång tid tillbaka goda handels- och affärsrelationer. Andelen av Sveriges totala export som går till Storbritannien har legat stabilt på omkring 7 procent sedan mitten av 2000-talet. Varuhandeln överlappar inom flera branscher, framför allt inom raffinerade oljeprodukter, fordon, tillverkningsindustrin och läkemedel. Inom tjänstesektorn består handelsutbytet framför allt av immateriella rättigheter (varumärke, patent, royalties m.m.) och affärstjänster, det vill säga avancerad tjänstehandel. Med undantag av raffinerade oljeprodukter handlar det om komplexa produkter, vilka kommer att påverkas i större utsträckning av icke-tariffära handelshinder än enkla produkter. 

För utländska företag som har den brittiska inhemska marknaden som slutkund kommer export- och investeringsbesluten att tas på grundval av utvecklingen av den brittiska ekonomin, och specifikt i det aktuella affärssegmentet. För utländska företag med verksamhet i Storbritannien som i huvudsak vänder sig till EU-marknaden, främst genom export, kommer konsekvenserna av Brexit att bli mer kännbara. De mest försvårande konsekvenserna blir sannolikt uppkomsten av icke-tariffära handelshinder när tillträdet till EU:s inre marknad inte blir lika självklart. Konsekvenserna kommer dock att variera från bransch till bransch. Exempelvis är den genomsnittliga tullen bland avancerade ekonomier för industrivaror endast 3 procent, medan den uppgår till 10 procent för personbilar. För företag med högfrekvent handel i insatsvaror får även låga tullsatser betydande genomslag i kostnadsökningar. Hälften av Storbritanniens varuimport från EU är insatsvaror. Många av landets företag ingår i globala värdekedjor.

Fler tillverkningsföretag kommer att välja EU och Sverige

Storbritanniens attraktionskraft för utländska investeringar kommer att vara fortsatt stark även efter Brexit. Landet tar emot en tredjedel av alla utländska investeringsprojekt som hamnar i EU, med London som den i särklass viktigaste destinationen. Efter USA och Kina är Storbritannien det land i världen som tar emot flest utländska direktinvesteringar. Ungefär 50 procent av direktinvesteringarna i Storbritannien kommer från EU, 25 procent från USA och resterande 25 procent från övriga länder. Storbritannien har en stor inhemsk marknad (världens femte största ekonomi) med en avancerad tjänstesektor och betydande verkstadsindustri. Därtill är London ett globalt finanscentrum och en etablerad mötesplats, där engelskan och den multikulturella miljön förenklar internationella affärer. Den sammantagna effekten på utländska investeringar i Storbritannien efter Brexit kommer alltså att bli begränsad. Volymen på investeringarna kommer tydligare att följa utvecklingen av den brittiska ekonomin.

I valet mellan olika lokaliseringsalternativ för investeringar inom tillverkning kommer företagen att prioritera EU-länder, inklusive Sverige, framför Storbritannien. Forsknings- och utvecklingsinvesteringar som är nära knutna till tillverkningen kommer att följa efter. Svenska och brittiska företag konkurrerar inom flera branscher, främst inom tillverkningsindustri, ICT samt Life Science. Inom dessa branscher finns potential för Sverige att attrahera ytterligare utländska investeringar.

För utländska huvudkontor och finansiella sektorn (banker och försäkringsbolag) är konsekvenserna av Brexit svårare att förutspå. I dagsläget finns hälften av alla icke-europeiska företags europakontor i London. På några års sikt kommer staden att behålla sin attraktionskraft. Det finns ingen given utmanare i Europa. Möjliga vinnare kan vara Amsterdam och i viss mån Frankfurt. Det finns idag två EU-myndigheter European Medicines Agency (EMA) och European Bank Authority (EBA) som ligger i London men kommer att flytta till ett EU-land när Storbritannien lämnar unionen. Sverige ligger bra till som lokaliseringsalternativ, framför allt för EMA.

Nackdelarna med Brexit skulle delvis kunna uppvägas med offensiva politiska åtgärder för att stärka Storbritanniens attraktionskraft för utländska investeringar. Här kan ingå exempelvis en kraftig sänkning av bolagsskatten och minskade regleringar. Men handlingsfriheten är delvis skenbar.

Det är inte sannolikt att Storbritannien, i motsats till EU-medlemmen Irland, skulle tillåtas konkurrera på till exempel skatteområdet utan motåtgärder från EU. Fler företag kommer att välja EU och Sverige men sammantaget kommer effekten av Brexit inte att vara dramatisk.